Imma på insidan av fönstret? Så skiljer du tillfällig kondens från ett återkommande problem

Du drar upp persiennen en kall morgon och ser en rand av små droppar längst ned på glaset. Kanske är fönsterbrädan också fuktig.

Är det bara vädret? Är ventilationen dålig? Eller är själva fönstret trasigt?

Svaret beror först på var kondensen sitter – och sedan på hur ofta den kommer tillbaka.

Kondens är varm, fuktig luft som möter en kall yta

Luft kan bära olika mycket vattenånga beroende på temperaturen. När varm inomhusluft kyls mot ett kallt glas kan den nå daggpunkten. Då blir en del av fukten till vattendroppar.

En kortvarig liten imma under en mycket kall morgon behöver därför inte betyda att ventilationen har havererat. Folkhälsomyndigheten skriver att kondens kan uppstå vid mycket låga utomhustemperaturer utan att orsaken måste vara dålig ventilation.

Om kondensen däremot är omfattande, sitter kvar länge eller återkommer under normala väderförhållanden behöver orsaken undersökas.

Sitter imman på insidan, utsidan eller mellan glasen?

Placeringen ger viktig information.

Kondens på rummets sida

Imma på glasets insida uppstår när fuktig inomhusluft möter en kall glasyta. Boverket beskriver kallt väder och otillräcklig ventilation som vanliga omständigheter. Kondensen märks ofta extra tydligt i kök, sovrum och badrum där fuktbelastningen kan vara hög.

Återkommande vatten kan skada färg, trä och anslutande material. Torka därför bort synlig fukt medan orsaken utreds.

Kondens på utsidan

Utvändig kondens på moderna, välisolerade fönster kan uppstå under kalla och klara nätter. Boverket anger att den normalt inte innebär någon skaderisk för fönstret. Den brukar försvinna när temperaturen stiger.

Det kan se oroande ut men är alltså något annat än vatten på rummets sida.

Kondens mellan rutorna

Imma mellan glasen kan tyda på att fukt tar sig in mellan bågarna eller att en förseglad glaskassett inte längre är tät. Den typen av problem löses inte genom att vädra rummet lite mer. Fönstrets konstruktion, tätningar och skick behöver kontrolleras.

Fem saker boende kan kontrollera utan att bygga om något

1. Är tilluftsventilerna öppna?

Stängda eller blockerade ventiler kan minska luftomsättningen. Kontrollera att ventilen inte är övertäckt av gardiner, möbler eller föremål. Ta bort synligt damm enligt skötselanvisningen.

Skruva däremot inte på injusterade don och tejpa inte igen dem. Ventilation är ett system; en lokal ändring kan påverka fler rum än det som känns dragigt.

2. Kan luften röra sig förbi fönstret?

En radiator under fönstret hjälper till att värma glaset och skapa luftrörelse. En djup möbel, tjock gardin eller full fönsterbräda kan hindra den varma luften.

Flytta undan det som står tätt och se om mönstret förändras.

3. När uppstår kondensen?

Notera om den kommer:

• efter dusch eller matlagning,
• under natten i sovrummet,
• när tvätt torkas inomhus,
• bara vid sträng kyla,
• eller oavsett väder och aktivitet.

Mönstret hjälper fastighetsskötaren att skilja en tillfällig fukttopp från ett återkommande ventilations- eller temperaturproblem.

4. Fungerar frånluften som vanligt?

Var uppmärksam på ovanligt svag frånluft, långvarig imma efter dusch, instängd lukt eller matos som sprider sig. Rengör åtkomliga filter i exempelvis köksfläkt enligt tillverkarens och fastighetsägarens instruktioner.

Gör inga egna ingrepp i fläktar, kanaler eller gemensamma ventilationssystem.

5. Finns skador runt fönstret?

Titta efter flagnande färg, missfärgning, svällt trä, mörka prickar, unken lukt eller vatten som samlas på brädan. Sådana tecken är viktigare än en enstaka dimmig ruta.

Fotografera gärna både kondensen och eventuella följdskador.

Så gör du en felanmälan som går att arbeta med

"Imma på fönstret" är en början. En mer användbar felanmälan innehåller:

• vilket rum och vilket fönster det gäller,
• om fukten sitter inne, ute eller mellan rutorna,
• datum, tid och ungefärlig utomhustemperatur,
• hur länge kondensen sitter kvar,
• om problemet uppstår efter dusch, matlagning eller under natten,
• om ventiler är öppna och fria,
• samt foton på glas, karm och fönsterbräda.

Skriv också om flera rum eller grannar har samma problem. Då kan felsökningen snabbare flyttas från en enskild bostad till rätt nivå i fastigheten.

Vad kontrollerar fastighetsskötaren?

Vid återkommande kondens kan tillsynen bland annat omfatta:

• till- och frånluftsdon,
• filter och synliga föroreningar,
• luftflöden och tryckförhållanden,
• temperatur vid fönster och i rum,
• radiatorns funktion och möbleringens påverkan,
• fönstrets tätningar, bågar och glaskassett,
• samt om förändringar i byggnaden har påverkat ventilationen.

Folkhälsomyndigheten beskriver varaktig och omfattande kondens på fönstrens insida som en möjlig indikator på extrem fuktalstring eller bristande luftväxling. Myndigheten betonar också att ventilation behövs för att föra bort fukt.

Det betyder inte att varje droppe kräver en stor åtgärd. Det betyder att återkommande mönster ska tas på allvar och följas upp.

När bör ärendet prioriteras?

Gör en snabb felanmälan om:

• vatten rinner eller samlas återkommande,
• trä, färg eller väggmaterial börjar skadas,
• det finns tydlig unken lukt eller misstänkt mikrobiell påväxt,
• kondensen finns i flera rum under lång tid,
• ventilationen verkar ha stannat,
• eller problemet plötsligt uppstått efter en byggåtgärd.

Synlig påväxt ska inte bara torkas bort och glömmas. Orsaken behöver bedömas.

Titta på mönstret, inte bara morgonens ruta

Kondens är ett symptom, inte en diagnos. Ibland är den en naturlig följd av mycket kallt väder. Ibland visar den att fuktproduktionen är hög, luftväxlingen låg, glasytan ovanligt kall eller fönstret skadat.

Bra dokumentation och systematisk fastighetsskötsel gör det lättare att hitta rätt orsak utan onödiga gissningar – och att åtgärda problemet innan några droppar hinner bli en fuktskada.