OVK i flerbostadshus – så förbereder fastighetsägaren kontrollen

18.11.2026
Fastighetstekniker i ett rent teknikutrymme som inspekterar ett större ventilationsaggregat inför OVK.
God dokumentation och fri åtkomst till ventilationsutrustningen förenklar förberedelserna inför OVK

OVK-dagen ska helst inte börja med en jakt på nyckeln till fläktrummet. Inte heller med att den senaste ritningen visar sig vara äldre än flera av husets hyresgäster.

En obligatorisk ventilationskontroll är i grunden en teknisk kontroll. Men hur smidigt den genomförs beror till stor del på sådant som går att ordna i förväg: dokumentation, åtkomst, information och en tydlig kontaktperson.

Här är en praktisk genomgång för fastighetsägare, förvaltare och bostadsrättsföreningar.

Vad är OVK och vem ansvarar?

OVK står för obligatorisk ventilationskontroll. Enligt Boverket är det byggnadens ägare som ansvarar för att kontrollen utförs inom rätt tid. Själva kontrollen ska göras av en certifierad sakkunnig funktionskontrollant.

Det ansvaret går alltså inte att lämna över enbart genom att lägga in ett återkommande datum i kalendern. Fastighetsägaren behöver också se till att kontrollanten kan komma åt systemen, få fram relevant underlag och att konstaterade fel därefter hanteras.

Hur ofta ska OVK göras i ett flerbostadshus?

Intervallet beror på byggnadstyp och ventilationssystem. För flerbostadshus och kontorsbyggnader anger Boverket följande återkommande intervall:

  • S-, F- och FX-ventilation: vart sjätte år
  • FT- och FTX-ventilation: vart tredje år

Skolor, förskolor, vårdlokaler och liknande byggnader har treårsintervall oavsett ventilationssystem. En- och tvåbostadshus med FT-, FX- eller FTX-system omfattas normalt av en första kontroll men inte återkommande OVK. För en- och tvåbostadshus med S- eller F-ventilation gäller varken första eller återkommande kontroll enligt Boverkets sammanställning.

Det kan finnas gränsfall i byggnader med flera verksamheter eller system. Kontrollera därför byggnadens faktiska förutsättningar med en certifierad funktionskontrollant eller kommunens byggnadsnämnd i god tid.

Förbered dokumentationen först

Börja med att plocka fram:

  • det senaste OVK-protokollet
  • uppgift om nästa besiktningsdatum
  • ventilationsritningar och driftkort, om de finns
  • servicehistorik och tidigare felanmälningar som rör ventilationen
  • dokumentation över ombyggnader, nya fläktar eller ändrad användning av lokaler
  • kontaktuppgifter till ansvarig förvaltare, fastighetsskötare och eventuella entreprenörer

Tidigare anmärkningar är särskilt värdefulla. Om ett fel redan har åtgärdats bör det finnas underlag som visar vad som gjordes och när. Det gör kontrollen tydligare och minskar risken för onödiga frågetecken.

Säkerställ åtkomst – även inne i lägenheter

Kontrollanten kan behöva komma åt fläktrum, undercentraler, tak, vindar, aggregat och don i lägenheter eller lokaler. Gör därför en enkel åtkomstplan:

  1. Kontrollera nycklar, taggar och eventuella larmrutiner.
  2. Bestäm vem som möter kontrollanten och följer med vid behov.
  3. Informera boende eller verksamheter i god tid och enligt de regler som gäller för tillträde.
  4. Se till att gångvägar och arbetsytor framför aggregat är fria.
  5. Markera utrymmen där särskilda säkerhetsrutiner krävs.

Det låter grundläggande. Ändå är bristande åtkomst ett av de enklaste sätten att förvandla ett planerat besök till dubbelarbete.

Låt anläggningen visa sitt normala driftläge

Ventilationssystemet bör kunna kontrolleras under representativa förhållanden. Undvik därför tillfälliga justeringar enbart för kontrollens skull. Om driften har ändrats, delar är ur funktion eller systemet körs med särskilda tidsprogram ska kontrollanten få veta det.

Samla även information om återkommande symptom: instängd luft, ovanliga ljud, luktvandring, kondens eller stora skillnader mellan delar av huset. Det är inte en ersättning för mätning, men det ger sammanhang och hjälper till att ringa in var en fördjupad kontroll kan behövas.

Vad händer efter kontrollen?

Funktionskontrollanten ska lämna ett protokoll till byggnadens ägare och skicka ett exemplar till kommunens byggnadsnämnd. Kontrollanten utfärdar också ett intyg som bland annat visar datum, resultat och tidpunkt för nästa kontroll. Det är byggnadsägarens ansvar att sätta upp intyget på en väl synlig plats i byggnaden.

Om protokollet innehåller fel eller brister behöver fastighetsägaren planera och följa upp åtgärderna. Fördela ansvar, sätt ett datum och spara dokumentationen. Ett protokoll som bara hamnar i en mapp förbättrar inte luftflödet.

Gör OVK till en del av den löpande förvaltningen

Den bästa OVK-förberedelsen börjar egentligen långt före kontrollen. Regelbundna ronder i teknikutrymmen, uppföljning av driftvärden och ordning i dokumentationen gör det lättare att upptäcka förändringar innan de blir akuta.

Lingström Fastighet kan hjälpa till med löpande tillsyn, praktisk samordning och kontakten med rätt entreprenörer inom ramen för fastighetsskötseln. Den formella OVK-kontrollen ska alltid utföras av en certifierad funktionskontrollant.

Läs mer om fastighetsskötsel hos Lingström Fastighet.

Snabb checklista inför OVK

  • Kontrollera systemtyp och sista datum.
  • Boka en certifierad funktionskontrollant.
  • Samla tidigare protokoll, ritningar och servicehistorik.
  • Följ upp redan kända fel.
  • Ordna tillträde, nycklar och kontaktperson.
  • Informera boende och verksamheter i rätt tid.
  • Håll teknikutrymmen och aggregat åtkomliga.
  • Dokumentera förändringar i system och lokalanvändning.
  • Planera hur nya anmärkningar ska åtgärdas och följas upp.
  • Sätt upp intyget synligt efter genomförd kontroll.
Share